Triglycerider är kroppens huvudsakliga lagringsform av fett och cirkulerar i lipoproteiner som för energi från tarmen och levern till vävnaderna. Provet speglar fettomsättningen och är nära kopplat till kolhydratmetabolismen och insulinets verkan. Inom lipidprofilen talar det lika mycket för det metabola tillståndet som för den kardiovaskulära risken.
Inga mätvärden för denna markör än.
Förhöjda triglycerider ses oftast efter nyligen intagen mat eller alkohol, och vid fetma, insulinresistens, dåligt kontrollerad diabetes, hypotyreos, njur- och leversjukdom samt vissa ärftliga lipidrubbningar; uttalat höga värden väcker dessutom oro för pankreatit. Låga värden är mer sällan meningsbärande och kan förekomma vid undernäring, malabsorption eller överaktiv sköldkörtel. Eftersom variationen från dag till dag är stor bekräftas ett avvikande resultat vanligtvis med ett upprepat prov innan någon slutsats dras tillsammans med läkare.
Fasta har större betydelse här än för övriga lipider, och alkohol, akut sjukdom och graviditet driver alla upp resultatet; flera läkemedel, däribland betablockerare, vissa antipsykotika och östrogeninnehållande preparat, är kända för att påverka det, medan fibrater ges för att sänka det. Höga triglycerider gör dessutom beräknat LDL-kolesterol otillförlitligt, varför resultatet avläses tillsammans med total- och HDL-kolesterol, icke-HDL-kolesterol och apolipoprotein B, och med glukos eller HbA1c när metabola orsaker övervägs.
Referensintervallen är allmänna vuxenvärden och beror på laboratorium, analysmetod, ålder och kön. För orientering, inte diagnos — diskutera resultaten med din läkare.